Den här helgen har jag varit i Varberg och tävlat. Det blev två besök på prispallen, båda gångerna som trea. Egentligen så borde jag väl vara nöjd men jag kan inte riktigt släppa det faktum att jag inte blir snabbare. Det är frustrerande. Det känns som om jag springer de där 300 meters intervallerna för jämnan men utan det resultat jag vill få. Och jag vet inte hur jag ska utvecklas framåt. Jag vill inte vara kvar på samma ställe, jag ska framåt.